En vacker syn

Behövs inga ord. Några siffror illustrerar allt. Så vackert, så vackert. Låt mig njuta just nu, för stunden.

1. Färjestad 85 p
2. Linköping 83 p
3. HV71 83 p
4. Luleå 78 p
5. Frölunda 77 p
6. Skellefteå 74 p
7. Timrå 72 p
8. Djurgården 70 p
--------------------
9. Brynäs 70 p
10. Modo 68 p
--------------------
11. Rögle 62 p
12. Södertälje 50 p

Kan det inte vara slut snart?

Jag önskar att elitserien vore slut nu. Det är ju en nervpärs utan dess like. Först är man så säker på att man kommer hamna i kvalserien för att laget spelar uselt men sen trillar vinsterna in och nu är det EN poäng upp till slutspelsplats. EN enda poäng! Det är även inte mer 3 poäng ner till kvalplats men iaf...EN enda poäng och vi kan nå slutspel! Det är några omgångar kvar och det komer säkerligen vara ovisst in i det sista vilka lag som hamnar i kvalserien, vilka som kniper slutspelsplatserna och vilka två som hamnar i ingen-mans-land.
Jag hoppas att mitt kära Djurgården går till slutspel. Trodde jag på Gud skulle jag be till honom. Nu får jag sätta min tillit till att Montén och Johansson coachar rätt manskap och att spelarna visar sitt röd-blå-gula hjärta.
Vi ska till slutspel...hoppas jag.

Det tätnar i botten

Ja, så vann vi den urviktiga "6-poängs"matchen mot Modo hemma på Hovet då. Slutsiffrorna skrevs till 5-3 och man pendlade mellan hopp och förtvivlan och ilska och glädje. Vi ledde matchen igenom men släppte in idioterna, förlåt, jag menar modoiterna alldeles för enkelt vilket resulterade i halsont och ett vettskrämt barn. Ja, man ska inte skrika fula ord när motståndet gör 3-2. Men jag lever mig in i matchen för lätt. Vi spelade bra, riktigt bra och så slutade vi spela och tappade allt. Som tur var så kom vi igen. Jämn och rolig match - så här i efterhand. När det håller på var det som sagt stundtals en nervpärs.
Vi ligger fortfarande på kvalplats men det är väldigt jämnt nu - en vinst till och att resultaten är med oss kan vi klättra ett par placeringar. Slutspelsplatsen finns inom räckhåll. Med lite tur kan vi ta den. Man får hoppas på det!

Åh en sådan härlig dag, Djurgår´n vann, Djurgår´n vann

Åh en sådan härlig dag, Djurgår´n vann, Djurgår´n vann

Djurgår'n var det bästa laget, spöa Hammarby och gnaget

Åh en sådan härlig dag, gamla fina Djurgår'n vann!

Viktiga datum 2009

PRELIMINÄRT SPELSCHEMA 2009

Omgång 1 (5 april) Djurgården - Örebro
Omgång 2 (12 april) IFK Göteborg – Djurgården
Omgång 3 (to 16 april) Djurgården – Gefle IF
Omgång 4 (19 april) Hammarby – Djurgården
Omgång 5 (on 22 april) Djurgården - IF Brommapojkarna
Omgång 6 (to 30 april) Halmstads BK - Djurgården
Omgång 7 (3 maj ) Djurgården - GAIS
Omgång 8 (10 maj) Malmö FF – Djurgården
Omgång 9 (17 maj) Djurgården – AIK
Omgång 10 (to 21 maj) Trelleborgs FF- Djurgården
Omgång 11 (24 maj) Djurgården – BK Häcken
Omgång 12 (31 maj) Örgryte - Djurgården

Uppehåll

Omgång 13 (5 juli) Djurgården – Helsingborgs IF
Omgång 14 (12 juli) Kalmar FF – Djurgården
Omgång 15 (19 juli) Djurgården – IF Elfsborg
Omgång 16 (26 juli) IF Elfsborg - Djurgården
Omgång 17 (2 augusti) Gefle IF FF - Djurgården
Omgång 18 (9 augusti) Djurgården – Hammarby
Omgång 19 (16 augusti) Örebro - Djurgården
Omgång 20 (23 augusti) Djurgården – IFK Göteborg (Råsunda)
Omgång 21 (30 augusti) GAIS – Djurgården
Omgång 22 (13 september) Djurgården - Malmö FF
Omgång 23 (20 september) IF Brommapojkarna - Djurgården
Omgång 24 (on 23 september) Djurgården – Halmstads BK
Omgång 25 (27 september) AIK - Djurgården
Omgång 26 (4 oktober) Djurgården – Trelleborgs FF
Omgång 27 (18 oktober) BK Häcken – Djurgården
Omgång 28 (25 oktober) Djurgården – Örgryte
Omgång 29 (28 oktober) Helsingborgs IF- Djurgården
Omgång 30 (1 november) Djurgården – Kalmar FF

Så om någon mot alla odds hade tänkt bjuda mig på fest eller en gratis semester till Thailand eller något sånt så...de här datumen är jag liksom upptagen, antingen står jag på Stadion eller så sitter jag bänkad framför TVn.
Det kan förstås även hända att jag jobbar - vilket går före då jag är pengakåt - men jag smyger med mobilen för att se hur det står i matchen ändå:-)

Glömde ju skrika ut min glädje!

Igår fick jag och många andra Djurgårdare en tidig julklapp! Besked om att Siggi Jonsson och Paul Lindholm avgår med omedelbar verkan. Det behövdes ju ett tränarbyte, sådana dåliga resultat fungerar inte i längden.
Visst kan det komma en tränare/tränarduo som är sämre men man måste ju tänka lite optimistiskt med!
Nu kan man se fram emot allsvenska premiären ändå...det är ju bara knappa 5 månader kvar...

Ibland går det som på räls...

Det finns dagar då allt går åt helvete, sen finns det dagar då allt går som på räls. Däremellan finns det förstås dagar som liksom inte går åt något håll, det där som jag antar kallas för vardagslunk.
När det kommer till hockey så går det väl i och för sig snarare på is än på räls men nu är det ju metaforer man pratar om. Idag gick det som på räls för Djurgården. Modo kom på besök till Stockholm och Hovet. Efter 5,32 stod det 3-0 till DIF och Krizan lämnade Modos mål till förmån för sin målvaktskollega (jag skriver så för jag kommer inte ihåg vad han heter just nu). Matchen slutade 7-0. Djurgården kom från 5 raka förluster och Modo låg på en andraplats i tabellen. Det här var deras största förlust för säsongen. Och vår största vinst. Det var så kul att se att allt gick vår väg, puckarna studsade rätt, passningarna kom fram fast de var lite vanskliga. Ja, allt gick vägen. Glädjen på Hovet var fenomenal, supportrar dansade längst rinken. Ja faktiskt, de gick på led och dansade och sjöng och hoppade. Så som det ska vara. Man kan ju hoppas att Aftonbladet och Expressen skriver om det istället för att enbart fokusera på de fåtalet bråkstakar som är på vissa matcher. Det som sker på läktarna är att supportrar (absolut ej att förväxla med huliganer) sjunger, hoppar, dansar, skrattar och gråter. Det förekommer en del fula ord riktade mot domaren och lite nidvisor riktade mot motståndarlaget men mestadels sjungs det om kärleken till klubben. Dessvärre överskuggas det av att en eller två tänder en bengal eller att en liten klick börjar slåss. Nej, det är inte acceptabelt, långt ifrån. Men det förekommer så mycket mer! Glädje till exempel, en glädje som det tydligen inte finns plats för i media. Varpå media tyvärr avskräcker folk från att gå på matcher. Men nog om det nu...VI VANN! Glädjen är enorm.

"Ni kan kalla oss för dårar när vi gråter glädjetårar
för att Stockholms Stolthet tagit tre poäng.
Och mitt Djurgårdshjärta brinner
och även om vi inte vinner
så sjunger vi vår Djurgården refräng:
Sjung Djurgården, sjung Djurgården, sjung Djurgården chalala!"

Det är skillnad på fall och fall

Det finns två sorters nederlag. Antingen faller man med besked eller så faller man snyggt. idag såg det ut i matchen mot Södertälje att det skulle bli det första. Pinsamt svagt vid alla baklängesmål och inte satte vi några av de vassa chanser vi själva skapade. Vid 0-3 kände man att man ville resa sig ur soffan och gå. Men så kom 1-3 och vi hade kontakt. Dessvärre blev det snart därefter 1-4 och återigen ville jag resa mig och fly från TVsoffan. När 1-5 kom var det ridå ner och det var väl mest deppigheten som gjorde att man inte kom upp ur soffan. Men då kom Josefsson...den här unga lovande killen som aldrig ger upp. Den formationen ger aldrig upp, ingen av dem gör det. 2-5. Ett powerplay som gjorde 3-5 och sen blev det lite spänning. Eller rättare sagt nervdaller i SSK. Jag trodde aldrig vi skulle vinna men vi förlorade i alla fall snyggt. De där avslutande minuterna i period 3 gör att vi faller snyggt istället för att falla med besked. En sån här sak kan man ta med sig till nästa match.
Och killar, gör som fjärdekejdan: ge aldrig upp. Eller som de säger i Galaxy Quest: "Never gice up, never surrender!"

Usch...

Jaha. Så vart det som man befarade. Ytterligare en match där Djurgården spelar som rövhål rent ut sagt. Inte en enda spelare som visar hjärta och kämpaglöd. Inte en endaste spelare. Sanslöst. Dom här grabbarna lirar liksom fotboll som yrke! Det är deras jobb...jag vågar knappt tänka på hur mycket pengar dom tjänar. Och så blir det inte bättre än så här? Allsvenskan håller ingen hög klass, har den väl aldrig riktigt gjort men den blir bara sämre och sämre. Det var ett tag då den var rolig och titta på men nu?
Derbyt fortgår, det står just nu 2-0 till bajen. Jag vill inte längre titta. Jag ville stänga av redan efter 5 minuter. Man såg redan då hur illa det var. Bajen är inte heller bra. Hade de spelat bra hade det stått 2-0 efter 5 minuter. Visst, mirakel kan hända. Men just nu känns det troligare att himlen ska rasa ner än att Djurgården ska resa sig och reducera och sen kvittera. Det känns tomt och bittert. Jag är dock inte arg, det här är nästan skrattretande faktiskt. Djurgården förtjänar inte att vinna när de inte kan visa sig starkare än så här. Inte ens Sjölund...va fan Daja - kom igen! Du är ju vår derbyhjälte...du är den som vände vår negativa trend...
En stor eloge till de blårandiga själar som tog sig till den vidriga betongbunkern för att se åter en uselt genomförd match. Jag säger inte det här för att vi ligger under och med all sannolikhet förlorar utan för att vi ÄR dåliga. Även om det hade stått 0-2 så hade jag tyckt det var uselt. Inte en passning rätt, ingen kreativitet, ingenting. ja, jag hade såklart fortfarande suttit och kollat på matchen och mått lite bättre än jag gör nu. Men det ändrar ingenting...vi ÄR värdelösa. Jag saknar Snuffe och Zoran...nästan så man saknar Jonevret!
Jaja, vi är sämst i stan. Man får hoppas på en bra nästa säsong och hoppas att man nu under hösten och vintern får glädja sig åt många härliga segrar i hockeyn istället.
Jag får väl sätta på en DVD och återuppleva 2002 och 2003 - på den tiden då vi spelade fotboll och inte lallade runt på plan som några jävla zombies.
Full fart framåt och håll tätt bakåt...haha, det är noll fart framåt och mycket klent bakåt.
3-0 nu hörde jag dessutom. Godnatt.

24 timmar kvar...derbynerverna dallrar

Det är 24 timmar kvar. Ett helt j-a dygn. Och ändå är dom där, dessa förbannade jävla derbynerver. Visserligen är de inte lika vidriga som de som man drabbas av när ajk väntar men ändå. Det är derby. Det är att vara bäst i Stockholm. Förlorar vi imorgon är vi sämst i stan. Det är hemskt. Det är krig. Faktiskt. Det må låta jättelöjligt men när man är fast i detta hemska nät, detta klibbiga supporternät så är det nästan som liv och död. Jag kan erkänna det, jag kan börja gråta när vi förlorar. Jag hoppar och tjuter av glädje när vi vinner. Jag skriker av ilska när passningsspelet är bortom all kritik och när det känns som att försvaret lämnat plan för att gå och köpa varmkorv istället för att försvara målet. Men, men...det är 24 timmar kvar. Tänk på mig imorgon...jag kommer behöva det!

Idag besökte jag för övrigt Stockholm, Sollentuna för att vara exakt. Svärmor bor ju där. Var lite social med henne och svägerskan och hennes karl. En liten stund med svågern hanns också med. Åt för mycket, slappade för mycket och köpte dessutom chips. Så där liksom för att spä på att man inte rört sig alls idag. För att bli av med ångesten över det så finns det bara en sak att göra: slänga sig i soffan och kolla på en film och äta upp chipset! Det är Lays Thai Sweet Chili-chips. Världens godaste chips. Oemotståndliga. 22,90 för en påse som inte ens uppnår 200 g men fy satan vad goda dom är. Mot soffan, med chipsen i högsta hugg. Ha det gott, gott folk!

LHC hemma...

Linköping väntade på hemmais. På Hovet är vi starka. Inga kommer till Hovet och sjunger ut oss, om de spelar ut oss är en annan femma men ingen, och då menar jag INGEN sjunger ut oss. Och hur blev det? Jodå...LHC hördes nån minut med sin enda ramsa och sen tog vi över igen. Våra röster ekade starka som vanligt över isen medan vi sakta men säkert malde ner vårt motstånd. 1-0. Sen 2-0. Sen 3-0. Tyvärr kom ett litet 3-1 men det kändes aldrig osäkert. Stabil seger och jag måste säga att det var en period i period två som var så ruggigt bra att jag måste stålsätta mig från att inte glida ut och köpa biljetter till några hockeymatcher bara för att få se det här laget spela. Men var sak har sin tid och min tid kommer. Det brukar bli i alla fall en match per år vad gäller hockey. Tyvärr ksotar det ju en del att sitta och åka till Stockholm och det ska fungera med barnvakteri och doningar men, men...det kommer. Var så säker.

Nåväl...nog om hockeyn.
Idag var jag ute med Ann, hennes sambo Fredde och deras hundar (Leonberger) och så min dotter Emily. Var tvungen att ta lite kort. Är ju amatör så det skriker om det och det blir inte alls så som jag vill. Men övning ger färdighet heter det ju. Fick några riktigt fina bilder på vovvarna i alla fall!

Har även lagat mat idag och det var så himla gott att jag måste lägga in receptet:
500 g köttfärs stekes med hackad lök och pressad vitlök. I med tärnad röd paprika och en burk majskorn. Ha på krossade tomater och krydda med spiskummin och chili samt salt och peppar. Koka ris i buljong och blanda riset med färsröran. Lägg allt i en smord form och ha på riven ost och skicka in skiten i ugnen tills osten är smält. Stick ner lite tortillachips eller servera dem på sidan och så en grönsallad. Mumma skulle jag vilja säga!

Den tredje perioden: mardrömmen

Ja, jag kan säga det direkt. Jag är Djurgårdare. Vilket innebär att jag hejar på laget Djurgårdens IF. För det mesta ifrån TVsoffan men ibland även från läktaren, i klacken.
Hur som helst så är det fullt ös i elitserien just nu. Vi har ny tränarduo (Micke Johansson och Thomas Montén) och en massa nyförvärv som ser ruggigt bra ut! Truppen är bred och lovande talanger blandas med gamla trotjänare och så ett par riktiga proffslirare (Ragnarsson - need I say more?). Men vi spelar bara bra i två perioder. Sen är det stopp. Igår, mot Rögle t ex. Skitbra spel i två perioder, vi hade mängder av chanser (av vilka vi tyvärr bara satte en) och så i sista...vi tappar allt. Att spela på resultat i en hel period när man leder med ett mål? På hemmaplan? Mot RÖGLE?? Nej, det går inte. Det är tre perioder. Det är 60 minuter. Lira hela matchen för fan grabbar!