Ibland går det som på räls...

Det finns dagar då allt går åt helvete, sen finns det dagar då allt går som på räls. Däremellan finns det förstås dagar som liksom inte går åt något håll, det där som jag antar kallas för vardagslunk.
När det kommer till hockey så går det väl i och för sig snarare på is än på räls men nu är det ju metaforer man pratar om. Idag gick det som på räls för Djurgården. Modo kom på besök till Stockholm och Hovet. Efter 5,32 stod det 3-0 till DIF och Krizan lämnade Modos mål till förmån för sin målvaktskollega (jag skriver så för jag kommer inte ihåg vad han heter just nu). Matchen slutade 7-0. Djurgården kom från 5 raka förluster och Modo låg på en andraplats i tabellen. Det här var deras största förlust för säsongen. Och vår största vinst. Det var så kul att se att allt gick vår väg, puckarna studsade rätt, passningarna kom fram fast de var lite vanskliga. Ja, allt gick vägen. Glädjen på Hovet var fenomenal, supportrar dansade längst rinken. Ja faktiskt, de gick på led och dansade och sjöng och hoppade. Så som det ska vara. Man kan ju hoppas att Aftonbladet och Expressen skriver om det istället för att enbart fokusera på de fåtalet bråkstakar som är på vissa matcher. Det som sker på läktarna är att supportrar (absolut ej att förväxla med huliganer) sjunger, hoppar, dansar, skrattar och gråter. Det förekommer en del fula ord riktade mot domaren och lite nidvisor riktade mot motståndarlaget men mestadels sjungs det om kärleken till klubben. Dessvärre överskuggas det av att en eller två tänder en bengal eller att en liten klick börjar slåss. Nej, det är inte acceptabelt, långt ifrån. Men det förekommer så mycket mer! Glädje till exempel, en glädje som det tydligen inte finns plats för i media. Varpå media tyvärr avskräcker folk från att gå på matcher. Men nog om det nu...VI VANN! Glädjen är enorm.

"Ni kan kalla oss för dårar när vi gråter glädjetårar
för att Stockholms Stolthet tagit tre poäng.
Och mitt Djurgårdshjärta brinner
och även om vi inte vinner
så sjunger vi vår Djurgården refräng:
Sjung Djurgården, sjung Djurgården, sjung Djurgården chalala!"