Nattjobb...

Att jobba natt är inte min grej. Inte när man har barn. Speciellt inte när barnet inte är helt friskt.
Jag måste tacka ja till allt jobb jag kan få, eftersom jag har timvik på ETT enda ställe varken kan eller vill jag neka chans till jobb.
Så när de ringde och ville att jag skulle jobba natt tackade jag ja på en gång!
Jag gick och lade mig redan 21 för att få sova länge och väl men dottern gnällde och hostade natten igenom så när klockan var 7 ar jag tröttare än jag brukar vara när jag lägger mig vid midnatt. Lite bullbak, öppna förskolan och hem för att försöka sova några timmer (totalt misslyckat försök). lite matlagning, familjekväll (Emil är jävligt roligt att titta på!) och sen iväg att jobba. Har aldrig jobbat natt, hade ingen aning om vilka rutiner som ingår när man jobbar natt. Men det gick rätt bra, jag höll mig vaken. Ögonen var som grustag runt 3 på natten. Klockan 7 stapplade jag hemåt (ja, ska man vara riktigt noga stapplade jag in i min pappas bil och fick skjuts hem) och sov sen till ett på eftermiddagen. Hade ingen aning om vilken dag det var, vad klockan var och allt ställdes upp och ner.
Imorgon natt ska jag jobba igen. Vet att jag kommer tvingas till att vara vaken i ett dygn totalt sett då...trött redan nu bara av tanken.
Nej, nattskiftet är nog inget för mig. men det är kul att prova på. Tror dessutom det är ganska roligt sen när jag får lön för mödan.