Idag är det 28 år sedan som min kära mor avled. Jag hade nyligen fyllt 2 år så jag har inga minnen av det alls. Inte ett endaste minne har jag.
Har sett henne på kort så jag vet hur hon såg ut.
Men jag vet inte hur hennes röst lät. Hur hennes skratt var. Hur hon luktade. Jag vet ingenting. Vet inte vad hon gillade göra, vad hon lyssnade på för musik, vad hon tyckte om för filmer eller för böcker. Om hon ens gillade sånt. Jag vet som sagt ingenting.
För några år sedan skrev jag en dikt, som jag delar med mig av här.
SAKNAD
Far får jag sitta vid graven en stund
och sakna min mor allena?
Jag vill ensam få fälla en tår
i januarikvällen den sena
Far, känner du saknad ännu
efter alla 18 åren?
jag ser dig aldrig gråta en skvätt
har du fällt den sista tåren?
Far, snälla kan vi åka ditut
Där alla huvuden pryds av stenar
och tillsammans sakna min mor
som oss två ändå alltid förenar?
Denna skrev jag 1999, så det var 18 år efter att hon hade dött då.
Kära jobbdagbok (46)
5 år sedan
3 kommentarer:
Å jättefin dikt....sänder varma kramar till dig min vän....
Kraaaaaaaaaaaaam
Jättefin dikt.. Kramar till dig!
Åh guuuuuud så fin dikt!! Jag blir jättejättegråtig nu!! Mycket mycket mycket fin och jag blir mycket berörd!
Skicka en kommentar